When school strikes back
Det är rätt skrämmande nu när skolan börjar ta ut sin rätt. Plötsligt känns det som om sjukskrivningar för stress inte alls ligger så långt borta. De som kämpat mest, de som alltid gjort bäst ifrån sig börjar falla runt omkring mig. De gör inte uppgifterna, de tynar sakta bort och utvecklar olika sjukdomar. Ser ut som spöken av sitt forna, glada jag.
Ska det verkligen vara så? Jag tvivlar på att det inte finns fler (åtminstonde i min egen klass) som börjar vika för trycket. Det finns en gräns, och sedan pallar man inte mer. Jag tror att jag kommer att nå min gräns. Snart.
Frågan som då dyker upp är; är det bäst att lämna in halvdanna prov och halvgjorda uppsatser eller ska man istället strunta i att göra uppgifterna?
Ständigt är det hälsa vs utbildning och framtid. Det känns som om alla som jobbar inom skolväsendet blundar, hårt.
Ska det verkligen vara så? Jag tvivlar på att det inte finns fler (åtminstonde i min egen klass) som börjar vika för trycket. Det finns en gräns, och sedan pallar man inte mer. Jag tror att jag kommer att nå min gräns. Snart.
Frågan som då dyker upp är; är det bäst att lämna in halvdanna prov och halvgjorda uppsatser eller ska man istället strunta i att göra uppgifterna?
Ständigt är det hälsa vs utbildning och framtid. Det känns som om alla som jobbar inom skolväsendet blundar, hårt.
Är det värt det?
Det onda har vingar, det goda rör sig med snigelfart. -Francois de Voltaire
Det onda har vingar, det goda rör sig med snigelfart. -Francois de Voltaire
Kommentarer
Postat av: John
Sjukt när man tänker på att när man själv gick i gymnasiet och dessutom samma linje som dig. Så hade vi knappt 1/5 del rent pluggmässigt av vad ni har.
Känns verkligen rättvist..
Btw jag gillar ditt tema med ett citat efter varje inlägg, nice touch!
Trackback
